Inkapacitering är en straffpåföljd som syftar till att försvåra möjligheten för fortsatt brottslighet.[1] Påföljden är ett frihetsbegränsande och kan vara både kroppsligt och rumsligt. I vissa samhällen används stympning i inkapaciterande syfte, exempelvis borttagandet av händer vid tillgreppsbrott för att förhindra en ytterligare stöld. Den vanligaste formen av inkapacitering är den rumsliga, vilket är inlåsning av brottslingar, exempelvis fängelsestraff och ungdomsvård.[2] Andra former av inkapacitering är fotboja och indragning av körkort. Åtgärden som ger mest inkapaciterande effekt är dödsstraffet.